Jag känner mig så.....

oerhört sorgsen. Astrid reagerade med att få ett vansinnes
utbrott när mormor kom imorse o skulle hämta till dagis.
Jag känner mig så kluven, om jag låter henne vara hemma
med mig vilket är det hon vill blir hon bara mer "mammig".

Men när jag "tvingar" henne att gå lyssnar jag inte på hennes
känslor. Jag vet att så fort hon kommer till dagis tycker hon att
det är kul, men allt vi måste gå igenom för att komma dit är så
smärtsamt för både henne o mig.
Just nu är hon inne i en separationsångestfas, o jag vet att
det kommer o går såna här perioder i hennes liv.
Men gud vad smärtsamma dom är medans de pågår.

Edith är fortfarande jättedålig, hon började blöda näsblod
helt plötsligt på förmiddagen. Det tog en stund innan det
slutade, men hon fick sitta i min famn med en bomullstuss
o tillslut slutade det.

Nu har vi precis ätit lunch, hon sov över två timmar så vi fick äta
lite senare än vanligt.
Idag slutar T redan vid 3, hans ledarskapsutbildning avslutas då o
sen skulle han klippa sig.

Jag skulle egentligen slingat Lottas hår, men tyvärr gumman
jag har inte möjlighet idag. Hoppas att det går bra !?

Jag gör det så fort jag kan o du har tid...




Kommentarer
Lotta säger:

Jag förstår precis. Det gör ingenting. Huvudsaken är ju att jag blir ursnygg till den 28e. ;-D

Krya nu på er massvis.

Och du, gällande utbrottet (och allt annat som kan gå en på nerverna), tänk paraply. Det rinner av!

Kraaaaam på dä!

2009-02-12 | 15:28:04
Hanna säger:

Du är frisör?



Tror det är viktigt att man tar sej tid och umgås med varje barn ensamma. Även om det är korta stunder. Så det får känna sej lite speciella och får vara med mamma/pappa helt självA :)

2009-02-12 | 21:14:34
Bloggadress: http://hannamariak.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback